NO/ Teknik

Biologi
- Utan grönt inget liv.

Här får du lära dig mer om (Detta kommer att vara grunden i det du kommer att få visa på provet vecka 22):

• -       sambandet mellan solenergi och kemisk energi, samt deras roll i fotosyntes och förbränning (cellandning) samt kolets kretslopp i detta.
• -       föra resonemang  utifrån ord och bild om fotosyntes, förbränning och pollinering
• -       formulera skillnaden och eventuella likheter mellan sporväxter och fröväxter i ord och bild
• -       beskriva begrepp som pollinering, befruktning och fröbildning med ord och utifrån bilder
• -       föra diskussioner kring hur vi utnyttjar växter i vårt moderna samhälle, vilken nytta vi har av växter

ex på begrepp att kunna resonera kring:

Sporväxter

Fröväxter

Alger

Plankton

Fotosyntes

Förbränning (Cellandning)

En blommas delar och funktion

Carl von Linne`

Van Helmonts försök

v20
Cellandning, Kolets kretslopp

Alger

Sporväxter

Fröväxter
från frö till träd



Vecka 20 fredag Klar med 2.4

Vecka 18-19
Fotosyntes, Glukos, Klorofyll, Klyvöppning, Gödsel
Cellandning, Förbränning, Kolförening, Kretslopp
vecka19  Onsdag: klar med testa dig själv 2.1 och 2.2





Hej
Här hittar du information om vad vi håller på med, läxor, tips mm
Uppdateras minst veckovis.

Prov vecka 17 måndag 7B samt tisdag 7AC.

- Se till att du är klar med 4.1-4.4 senast fredag v 16
- Träna på begreppen, frågorna på testa dig själv 4.1-4.4
- Vi jobbar med Finalen i skolan


Syror och Baser
Vecka 14-16 jobbar vi med Syror och baser
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
 • beskriva vilka konsekvenser ett förändrat pH-värde kan få för kemiska processer i kroppen och i naturen
• vilka kemiska egenskaper syror och baser har och hur vi använder dem i vår vardag
• formulera kemiska modeller för syrors och basers egenskaper i ord och bild att kemin är en vetenskap i utveckling och att den nya kunskapen påverkar människans levnadsvillkor




Kemins grunder 

HÄR FÅR DU LÄRA DIG
• använda centrala kemiska begrepp för att beskriva kemiska sammanhang och
förklara materiens uppbyggnad och oförstörbarhet
• använda partikelmodeller för att förklara fasers egenskaper och fasövergångar
• fundera över hur kemin som vetenskap växte fram och resonera kring hur detta
påverkade människans levnadsvillkor
• samtala om och diskutera betydelsen av kunskaper i kemi
• argumentera för återvinning som ett sätt att skapa hållbar utveckling

Prov vecka 10 fredag
Se till att du har koll på Testa dig själv 1.1-1.10 och begreppen. 
Sammanfattningen sist i kapitlet är bra att repetera och använda som bas när du tränar inför provet.

Tips
Filmer:

Serien NO-land främst avsnitt 1,2,3,6,7 
https://urskola.se/Produkter/202051-NO-land-Grundamnen#Om-serien




Vecka9
Kemins grunder 
1.8
Vecka 7-8
Kemins grunder 
1.6-1.7
Vecka 5-6
Kemins grunder
1.4-1.5
Uppgift fredag v7 klar med 1.4, 1.5.
Kemins grunder:

1.1-1.3
Uppgift fredag v5: klar med uppgifterna testa dig själv 1.1 - 1.3
Vecka 4
Tips:
Filmer:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLp3NbHYYT6eR3Dr8KcGWf4QM1XPaHdHEv

Periodiska systemet: http://www.periodiskasystemet.nu/


Padlet med tankar och begrepp och fakta utifrån filmerna: https://padlet.com/urban_galman/s65j0db00m39

Vi startar området Kemins grunder.
Delar ut böcker. Se till att du lämnat tillbaks Fysikboken.
Fredag: Sett första filmen ovan och skrivit in några fakta/ begreppsförklaringar i Padlet.

Uppgifter: Sett första filmen och skrivit in några fakta/ begreppsförklaringar i Padlet.

Vecka 2-3
Teknikuppgift stegräknaren:

—Uppdrag:​

Designa en stegräknarprodukt (prototyp)

—Designkriterier:

- Den ska vara lätt att bära med sig och passa ungdomar.

-  Anpassat programspråk/Programdesign till din produkt.

- Få plats i en ficka eller gå att fästa på kläder.

- Vara estetiskt tilltalande. 

—Sök på Internet och få inspiration till olika typer av stegräknare.

—Bestäm hur ni ska utforma er stegräknare utifrån designkriterierna. Skissa och visa hur ni väljer att göra den och varför du gör dessa val.

—Börja designa din räknare (få den så lik som möjligt med hjälp av det material som finns)

—Programmera Micro:bit så att den fungerar som stegräknare. (Finns ledtråd att få om ni kör fast

—Tid: 45 minuter

Teknik
Kretskort sid47
Elektromagneter sid 48-49

Apparater runt omkring oss - Titano
Testa dig 2.1-2.6 2.7-2.9
2.10-2.13
2.14-2.15

Microbit

https://makecode.microbit.org/

Vecka 48- 49

Microbit

https://makecode.microbit.org/

Uppfinningen QR-länk:  qr-code

Teknik - Apparater runt omkring oss

• Titano sid 38-44 

Vecka 47

Fredag: Inlämningsuppgift Uppfinningen - Beskrivning (se nedan). 

Du ska även innan veckan är slut ta med minst en förpackning (se nedan) per grupp obs väl rengjord 

Vecka 46

Ackumulator

Pluspol/ minuspol

Elektrolyt

Brunstensbatterier

Alkaliska batterier

Knappceller

Uppladdningsbara batterier

Tidigare:

Elektricitet

Syfte och förmågor

Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om elektricitet, elsäkerhet

och elavfall

• planera och genomföra enklare vetenskapliga undersökningar om elektricitet

• beskriva och förklara begrepp när det gäller elektriska fenomen som laddning,

spänning och ström

Tips

https://www.youtube.com/watch?v=PlYfHA-FI9U

https://www.youtube.com/watch?v=53vdpvnSD64

https://www.youtube.com/watch?v=ejqNlmz0pao&t=47s

Vecka 45

Prov fredag Område 2 elektricitet

Gå igenom sammanfattningen och begreppen som hör till området. Här hittar du också facit till testa dig själv- frågorna om du vill kolla igenom något du missat eller repetera:

Facit till Testa dig själv

Testa dig själv 2.1

Förklara begreppen
• elektrisk laddning
En egenskap hos materien. Elektronen och protonen är exempel på elektriskt laddade partiklar.

• repellera
Stöta ifrån sig

• attrahera
Dra till sig

• blixt
Ett kraftigt ljusfenomen som skapas när elektroner förflyttar sig mellan olika delar i moln eller mellan moln och mark.

• åskledare
En elektrisk ledare som skyddar byggnader från att skadas av blixtnedslag.

1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner.
Kärnan består av positivt laddade protoner och elektriskt neutrala partiklar som
kallas neutroner. Det är protonerna som gör att kärnan är positivt laddad.

2. a) Negativ laddning
b) Positiv laddning

3. Den har lika många positiva laddningar (protoner) som negativa laddningar (elektroner).

4. a) De stöter bort, repellerar, varandra.
b) De dras till, attraherar, varandra.

5. Inuti en bil eller något annat plåthölje.

6. När åskan går ska man undvika att vara den högsta punkten, till exempel på en
golfbana, eftersom blixten alltid tar den kortaste vägen till marken. Därför ska du
också undvika att befinna dig på öppet vatten när åskan går.

7. En åskledare placeras till exempel uppe på ett kyrktorn så att åskledarens spets
blir den högsta punkten. Om blixten slår ner leds elektronerna genom en tjock
koppartråd ner till en kopparplåt som är nergrävd i marken.

8. När du gnuggar ditt hår med en ballong så flyttas elektronerna från håret till
ballongen. Ballongen får på så sätt ett överskott av elektroner. Den blir negativt
laddad. Håret får ett underskott av elektroner och blir positivt laddat. När du
sedan håller ballongen nära håret kommer hårstråna att dras mot ballongen. Det
beror på att olika laddningar attraherar varandra. Anledningen till att hårstråna
står rakt ut är för att de positivt laddade hårstråna repellerar varandra.

9. De flesta åskblixtar skapas inuti moln eller mellan moln. Blixtar uppstår för att
åskmolnets delar har olika laddning och naturen strävar efter att jämna ut dessa
laddningsskillnader. Åskmolnet är oftast negativt laddat nertill. Det gör att elektronerna
i marken under molnet stöts bort och marken blir därmed positivt laddad.
Det uppkommer då en spänning mellan molnet och marken. När spänningen blir
tillräckligt hög ger sig elektroner iväg från molnet till marken. Det uppstår en blixt.
(Uppgift 10 endast grundboken)

10. Det sprakande ljudet och de små blixtarna beror på att naturen vill utjämna skillnader
i laddning. När tröjan dras över huvudet, gnids tröjan och håret mot varandra.
Tröjan och håret blir laddade. Det uppkommer en liten spänning mellan tröjan och
håret. Genom att elektroner hoppar från tröjan till håret utjämnas skillnaden i laddning.
Precis som vid åsknedslag kan det bli blixtar och höras ett sprakande ljud.

Testa dig själv 2.2

Förklara begreppen
• spänning
Om det finns ett område med överskott av elektroner intill ett område med underskott, uppstår en spänningmellan områdena.
• ström
Om det finns en möjlighet för elektronerna att ta sig från områden med överskott till området med underskott så gör de det – en ström av elektroner uppkommer.
• elektrisk krets
Elektriska komponenter sammankopplade med ledningar så att ström kan gå genom kretsen.
• ledare
Ämnen som leder ström.
• isolator
Ämnen som inte kan leda elektrisk ström.

1. a) Pluspol och minuspol b) Minuspolen

2. a) Volt b) Ampere

3. Den används för att sluta och bryta en elektrisk krets.

4. a) Koppar, silver b) Glas, plast

5. Strömmen sägs gå från pluspol till minuspol. Men egentligen är det ju elektroner
som förflyttar sig i motsatt riktning.

6.
isolator

7. Det är elektroner som rör sig från minuspol till pluspol i en krets.

8. a) 200 mA b) 0,075 A

9. Silver leder ström eftersom det i silveratomer finns elektroner som inte är bundna
till sin atomkärna. De kan därför lätt förflytta sig från atom till atom. De rörliga
elektronerna kallas ledningselektroner. Glas saknar ledningselektroner och kan
därför inte leda ström.

10. Elektrisk spänning är drivkraften i en krets. Den elektriska strömmen är elektroner
som förflyttas i kretsen med hjälp av den elektriska spänningen.

(Uppgift 11 endast grundboken)
11. När man talar om att gå runt, till exempel i ett motionsspår, menar man att man
startar och stannar på samma ställe. Men i en elektrisk krets går elektronerna
från minuspolen till pluspolen.

Testa dig själv 2.3

Testa dig själv 2.4

Testa dig själv 2.5

Testa dig själv 2.6
1. Elektrisk energi kan produceras i till exempel vattenkraftverk och kärnkraftverk.
2. En fördel med elektrisk energi är att den är lätt att transportera. En nackdel är att
den är svår att lagra.
3. Elektrisk energi är en energiform av hög kvalitet eftersom den är lätt att omvandla
till andra energiformer.

Vecka 42-43

2.4 Strömmen möter motstånd
Nu får eleverna möta det nya begreppet resistans. Vi går igenom vilka faktorer som
påverkar resistansen hos en tråd samt vad en resistor är för något.
2.5 Tänk på elsäkerheten
När det gäller elektricitet är säkerheten livsviktig, såväl för skolelever
som för professionella elektriker. Vi diskuterar begreppet kortslutning,
såväl avsiktlig som oavsiktlig. Den oavsiktliga kortslutningen leder vidare till säkringar,
skyddsjordning och jordfelsbrytare.

Vecka 41

2.3 Elektriska kretsar
Att rita ett kopplingsschema av en krets är nästa steg. Sedan tar vi upp skillnaden
mellan seriekoppling och parallellkoppling.

- "Vad är egentligen skillnaden mellan ström och spänning?"

Vecka 40

(Repeterar och gör klart kap1)

Kap 2.2 Spänning och ström

Vi börjar beskriva hur ett batteri fungerar. Det leder till begrepp som spänning,

ström, sluten krets, ledare och isolatorer. Det krävs

spänning för att åstadkomma ström, vilket inte ses som självklart. 

- ”När finns det ström i eluttaget?” 

Vecka 39

Nu börjar vi med elektricitet (har tjuvstartat med 2 labbar)



Kap 2.1 i Fysikboken
Första steget är atomkärnans och elektronernas laddning.
Vi går vidare med hur elektriskt laddade föremål påverkar varandra och att naturen
strävar efter att utjämna skillnader i laddning- Åska tex. Naturens strävan att utjämna skillnader i laddning som kan ge upphov till det vi kallar elektrisk ström.

Laboration
Vi gör ett antal minilabbar där vi testar statisk elektricitet/ laddningar

Begreppskartor
Vi har gjort begreppskartor med begrepp och "mellanord".
Förklara vad ett mellanord är.

TIDIGARE

Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om rymdfart och rymdforskning

• planera och genomföra enklare vetenskapliga undersökningar om astronomi

• beskriva och förklara begrepp nar det gäller fenomen som dag och natt, årstider, månens faser samt solsystemets uppbyggnad.

Prov vecka 38
Kap 1 Solsystemet.Se till att du har koll på "Testa dig själv"- frågorna och begreppen och "Sammanfattning"sist i kapitlet.

Vecka 35- vecka 36 

Vårt solsystem

Laboration: Fy-1 Månen vår närmsta granne.

Fysik
Kap 1.1
Testa dig själv 1.1

Kap1.2
Testa dig själv 1.2

Kap 1.3
Testa dig själv1.3

 Testa dig själv 1.2

Begrepp att kunna resonera kring:

skottår

• tidszon

• sommarsolstånd

• vintersolstånd

• vårdagjämning

• midnattssol

• ljussekund

• bunden rotation

• månsken

• månens faser

• månförmörkelse

• solförmörkelse

• ringberg

• solfläckar

• fotosfär

• protuberanser

• korona

• planet

• asteroid

• dvärgplanet

• komet

• meteor

• meteorit